För en gångs skull sitter jag hemma och pluggar. Med en kopp kaffe och smarties-kaka och ett mål att se fram emot. Ska om en timme iväg till stadsteatern och se Ett år av magiskt tänkande, baserad på Joan Didions memoarer. Inte så upplyftande, det GP skrev i dag, "Som ett skri av självömkande" men visst kan det vara bra ändå? Jag tycker i alla fall att det är vardagslyx att smita i väg på teater mitt på blanka eftermiddagen!
Jag förbereder en opposition på en uppsats som handlar om sterotyper i media. Det är en välgjord uppsats och jag ser fram emot att komma igång med min egen.
Om allt går vägen får jag praktik på GP´s kulturredaktion i maj, hoppas, hoppas!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
åh det låter ju perfekt med gb och kulturredaktionen! hoppas hoppas indeed!
Heja!
Skicka en kommentar