kärlek är allt

I helgen har jag försmakat på julen i form av jul på Liseberg och glögg. Jag har återförenats med min sambo. Jag ägnade första delen av söndagen åt tv-repriser. Helt fantastiskt med Kobra (om tidigare nämnda Francoise Sagan, jag har förresten sett filmen nu. Men jag har fortfarande lite svårt för sådana här hyper, precis som när filmen om Sylvia Plath kom...) och Brothers and sisters (den enda serie jag följt på riktigt sedan Six feet under och den gör mig alltid lika rörd och hjärtnupen).

Jag har ägnat tre veckor åt att göra tv. Jag stod i öppna kanalen iklädd blommig klänning och presenterade nyheter. Det var riktigt kul och jag var peppad snarare än nervös och skulle kunna göra det igen. Lätt.

Nu ska jag göra radio i fem veckor med start idag. Lyssnar nu på programmet heliga familjen från i somras som jag tänkte skriva veckans lilla hemtenta om.

Jag har två vänner som är nyförälskade.

Jag har fått bok och brev på handgjort brevpapper av en av mina favoritförfattare! Jag blev otroligt upprymd och lycklig och kände mig utvald och speciell och lyssna bara på den första formuleringen i brevet:
" cecilia!
Vilken häftig upplevelse det var att träffa dig efter läsningen i Göteborg!"

Jo, häftigt var det!

Snart på väg till franskalektion. Jag har en lektionskompis som är barnmorska, övre medelålders och fyrabarnsmor och otroligt trevlig. Barnmorskor är nog de allra finaste människorna på jorden. Om man nu kan generalisera så.